Onödigt kallt

Alltså, allvarligt? Femton minusgrader? Och till helgen kanske rentav ännu lägre, ner mot -20? Vem har bestämt det här? Och varför?

Jag har inget emot snö. Eller vinter. Tvärtom. Det är himla fint när det är kallt och snöigt, skidor och skridskor, knarr under skorna, ett Instagram som förmodligen svämmar över av foton på snötyngda granar, solbelysta och glittrande mot en fond av klarblå krispig himmel. Himla fint alltihop. Men 20 minusgrader? Det är väl ändå lite onödigt kallt, eller hur? Särskilt som det för bara några dagar sedan var plusgrader. Se där en annan sak som orsakar en smula muttrande hos oss – vädervelandet. Först har vi 14 minusgrader, sen blir det 2 plusgrader och regn, innan vädrets makter åter beslutar om -7 och därmed isgata överallt. Bara för att liva upp tillvaron för oss. Kan man inte bara hålla sig till snö och kallt när man väl har börjat, liksom?

Efter gårdagens ymniga snöfall var det hur som helst premiär för snöskottning för min del. Hela uppfarten, parkeringen, gången fram till trappan och – förstås – stigen upp till fågelmatningen. Allt fixat på 30 minuter. Takterna från förra året sitter i. Dagens motion i friska luften. Så exempel på vintersporter jag vanligen ägnar mig åt är alltså: skridskor, skidåkning, snöskottning.

Varför får jag känslan av att det är det sistnämnda som kommer att dominera?

Annons