Jag är en bekväm skådare

Jag är nog en ganska lat fågelskådare. Eller, inte lat kanske. Mer – bekväm. Jag har aldrig hyst någon längtan efter att studsa upp i ottan för att sitta i ett gömsle och studera tjäderspel innan solen går upp eller att ligga i fuktig ljung och studera rovfågelssträck vid Falsterbo. Jag är mer en förmiddagsskådare, så att säga. Efter en god natts sömn och en rejäl frukost med kaffe på det är jag absolut redo att ge mig ut och skåda fågel. Fram emot tiotiden, så där.

Sån tur då att vi tillbringade påskhelgen på Dufweholms herrgård (fantastiskt fint och trevligt ställe, bra service och god mat, åk dit om ni kan) som råkar ha en fin fågelsjö alldeles intill ägorna, Dufweholmssjön.

Vi hann med två rundor runt sjöns promenadslinga om 2 km under vår tvådagarsvistelse. Varje runda tog i snitt 1,5 timme (!). Det är inget konstigt när man är fågelskådare – man stannar ju hela tiden. Vi kunde notera bland annat småskrake, knipa, grågås, gräsand, vigg, knölsvan, kanadagås och storskarv bland sjöns bevingade besökare. Detta alltså trots att vi inte var uppe i ottan, och trots att sjön fortfarande var delvis täckt av is.

Knipa Foto: Wikipedia

Knipa
Foto: Wikipedia

Vigg Foto: Ivan Kruys http://www.pbase.com/

Vigg
Foto: Ivan Kruys
http://www.pbase.com/

 

Sedan maken tog jägarexamen kan han mycket mer än mig om arter och beteenden bland sjöfåglar. Min stolthet som amatörbiolog har förvisso fått sig en törn, men det är faktiskt mycket roligare att skåda fågel tillsammans numera.

– Visst är det där storskrake? säger jag med ögonen mot kikaren.
– Nä, svarar maken, det är småskrake. Den är mindre.
– Mäh, det begriper ju jag också, att en småskrake är mindre än en storskrake. Men det är ju ingen hjälp när man bara ser en av arterna. Hur ska man veta om den andra arten är den större eller den mindre? Hur sjutton ser du skillnad på dem?
– Småskraken har en tydlig halskrage. På storskraken gränsar huvudets färgteckning direkt mot kroppens färgteckning, utan halskrage. Kolla får du se.

Småskrake Foto: Wikipedia

Småskrake
Foto: Wikipedia

 

 

 

 

 

 

Och naturligtvis hade han rätt. Tur att någon av oss har fått grepp om skrakarna.

Förutom fåglar såg vi både spår och bostäder för bäver och grävling på vår tur runt sjön. Ingen var hemma vid tillfället, men det kanske var lika bra. Åtminstone när det gäller grävlingen. De är nog inte så gästvänliga misstänker jag. Särskilt inte när de får en kamera nerkörd genom ingången.

Tättingar var det väldigt gott om. Nötväckor och bofinkar var särdeles talrika. Nu råder ingen som helst tvekan om att bofinken är tidig i år. Sån tur då att det blev varmt istället för mera snö. Just nu.

Det var mycket, mycket fågelläten. Allt ifrån trivsam tättingsång från talgoxar & co till snattrande från gräsänder och ett väldigt gapande från grå- och kanadagässen. De senare hemföll stundtals åt rena gängbråk. Tja. Kan ju vara ont om revir när isen fortfarande ligger tjock här och var. Eller vad det nu berodde på.

Jag har mer att säga om fåglarna och deras läten den här påskhelgen. Men det får bli i nästa inlägg.

160325_kikarbild

Detta inlägg publicerades i Fåglar och märktes , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.