Dialog

-Så, nu har jag klippt gräset. Igen.
-Fast du klippte inte bort tistlarna vid dikeskanten.
-Näpp, det gjorde jag inte.
-Därför att….?
-Humlorna gillar dem. Särskilt humlehanarna, och de kommer om några veckor bara. Då behöver de käk om de ska orka banflyga. Sen kan man se dem i stora gäng i tistlarna. Det ska bli kul!
-Hm.

…
-Vet du vad en av grannarnas 6-åriga dotter sa häromdagen apropå vår baksida?
-Nä, vad?
-Du vet ju hur man säger, av barn och fyllhundar får man höra sanningen. Jag misstänker att hon hört det från sin mamma.
-Jaja, men vad sa hon då? Tjejen alltså?
-Att det var väldigt högt gräs där. Då kan det finnas ormar.
-Mhm.
-Min reaktion var nog lite oortodox.
-Hur så?
-”Åh vad skoj”, tänkte jag, ”att ormarna kan finna sig en fristad på vår tomt. Och äta möss och annat, som också hittar en fristad i allt gräs”.
-Fast så tänker ju jag också.
-Jag vet.
…
-Vi är nog rätt ensamma i de här kvarteren om den inställningen. Givet alla millimeterklippta gräsmattor som växer fram överallt.
-Jo.
-Fast det är ju bara tillfälligt. Vi kan inte ha det hur vildvuxet som helst, vi måste ju kunna röra oss på hela tomten utan risk att bli ormbitna eller så.
-Ja, jo, det är klart.
-Fast det lär vi nog inte hinna fixa i år. I år får det vara vildvuxet där bakom.
-Ja. Vi ska ju hinna måla färdigt och få till verandan också.
-Ja.
…
-Undrar hur lång tid det tar innan grannarna börjar komma med antydningar?

Annons