– Men vad gör du? Skulle inte du gå och lägga dig?
– Jo.
– Så varför står du halvnaken vid ytterdörren och viftar?
– För att det var en harkrank i sovrummet.
– Och?
– Ja men den ska ju inte vara inne. Den måste ju släppas ut. Den måste ha åkt in när vi hade altandörren öppen. Det var enklare att släppa ut den genom ytterdörren än att öppna sovrumsfönstret, det blir så liten glipa där.
– …
– Vad? Vad?
– Jag sa inget.
– Nähä. Men jag ser ju vad du tänker.
– Som sagt, jag sa inget.
– Så, nu är den ute i alla fall.
– …
– Men vad är det nu då?
– Du är väl medveten om att den där ändå inte lever imorgon bitti? Den kommer att bli uppäten av en fladdermus eller en morgonpigg fågel.
– Det är mycket möjligt. Men då har den i alla fall fyllt ett syfte. Bättre än att ligga i en död, spretig hög på mitt sovrumsgolv imorgon.
– För det finns ju inga andra harkrankar därute som rovdjuren kan äta. Bestånden står och faller med att du släppte ut just den här harkranken i det fria.
– Haha, mycket lustigt. Nu går jag och lägger mig.
– Gör du det. Hoppas du inte hittar fler harkrankar. Då lär du aldrig komma i säng.
– Tyst med dig.
Harkrank
Foto: Peter Morath
Amatörbiologen 