Ja, vem har (h)gjort det här? Det blev förstås det stående uttrycket när vi på skjutbanan idag upptäckte de här spåren:
Det är långt ifrån ovanligt med frekventa viltspår på skjutbanan eftersom den är belägen på landet långt från bebyggelse. Dessa spår var dock ovanliga. Spekulationer utbröt. Rådjur? Vildsvin? Älg? Vad kunde det vara för best som passerat?
Med tanke på all min nyvunna kunskap om partåigt klövvilt, förstås förvärvat genom min jägarteoribok, kände jag mig manad att informera om att det i alla fall inte var rådjur eftersom spåret var för stort i omkrets och dessutom hade för tydliga avtryck av de bakre klövarna. Mitt förslag var i stället älg. Vilket röstades ner av flertalet av de närvarande skytteveteranerna (som alla har jägarexamen), med hänvisning till att det istället borde vara hjort. Detta med det faktum att man tidigare under hösten siktat hjort i närheten av banan som främsta skäl och att spåret var för smått för att vara älg. Jahapp. Jag försökte i alla fall.
Det slutade med att vi bordlade frågan. Det vill säga att vi enades om att det troligen var hjort av något slag, oklart vilket slag (dov-, kron-, eller vitsvans-) men ingen brydde sig om att ta reda på exakt om det stämde. Det 
var i alla fall inte vildsvin, och därför krävdes ingen extra vaksamhet från vår sida (vildsvin kan vara aggressiva).
Men ännu en sak var cool. Ungefär mitt på banan tycks hjorten ha satt av i någon slags galopp, att döma av hur stort avståndet plötsligt blev mellan klövavtrycken. Vi pratar över två meter. Kolla på bilden här bredvid. I mitten syns de två avtrycken som porträtterats i närbild ovan. Sen kommer ett avtryck till en bit framför. Nästa avtryck syns inte ens från den här vinkeln. Och sen var den typ inne i skogen på andra sidan banan. Fatta vilka hopp.
Nästa gång hoppas jag att vi rentav får se själva hjorten. Så kul det vore.
Amatörbiologen 