Ett ljus i mörkret

Vad man också kan göra med snö en lördagskväll. En snölykta. På den egna tomten. Ibland är det de små enkla tingen som ger en ljuspunkt i livets vardag.

20170107_snolykta

Och så lite realitet igen efter vardagsfilosofin:

Japp, den lyste. Ett tag. När jag kollade efter någon timme hade värmeljuset slocknat. Så jag pallrade mig ut för att tända det igen, i tron att en vindpust var boven. Eller en snöboll som fallit ner. Men så var icke fallet. Det var några år sen (läs 30) som jag senast gjorde en snölykta, så jag hade glömt en grundläggande regel: ställ ljuset på ett bra underlag. Jag hade ställt det ovanpå snön som fallit på gräsmattan. Den porösa snön. Gissa vad som händer när en varm metallform möter porös snö. Just det. Snön smälter. När jag tittade till lyktan befann sig inte värmeljuset längre i ytnivå, utan 1,5 decimeter under. Det hade sjunkit rakt ner i ett prydligt, cylinderformat hål och kvävt sig själv. Alla återupplivnings-försök var förgäves. Och så var sagan all med den lyktan.

Men snöbollarna kan säkert komma till användning. När maken går ut och röker nästa gång, kanske. Snöbollskrig när han minst anar det.

Detta inlägg publicerades i Allmänt, Funderingar och märktes , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.