Ett fyrbent bistånd

Idag hade jag hjälp vid fågelmatningen. Av Gunnar. Grannens katt, alltså.

Nu gillar jag ju katter. Men det är en smula kontraproduktivt att ha en katt med sig dit där man vill att fåglarna ska samlas. De är inte helt förtjusta i ett sånt sällskap, så att säga. Det tjattrades vilt från omgivande skog medan jag fyllde på alla behållare med Gunnar strykande kring benen.

Men räds inte, fåglar. Det visade sig att Gunnar varken var intresserad av fåglar eller av en stunds kel. Istället hade han bespetsat sig på margarinröran. Så fort jag ställt ner tallriken efter att ha fyllt avsedd behållare, för att få händerna fria till nästa behållare, var han framme och slickade i sig resterna, trots mina ihärdiga avvärjningsförsök. Den fettskålen har nog aldrig blivit så ren.

Men allt lugnt, således. Både fåglar och Gunnar mätta, utan att någon behövde sätta livet till.

20170202_gunnar

Bara nu inte Gunnar blir dålig i magen. ICAs mat- och bakmargarin med havregryn är ju kanske inte optimal kattföda. Grannsämjan står på spel här, känner jag.

Detta inlägg publicerades i Katter och märktes . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.