Vår tomt är tydligen en spårcentral. När vi klev ur bilen i eftermiddags möttes vi av en bunt spår som gick kors och tvärs över den blivande gräsmattan.
Vi kunde urskilja, från höger sett i bild, först ett tydligt harspår. Näst intill det hade rådjuret klampat fram. En annan väg än vanligt. Normalt brukar de runda brevlådan. (Kanske är det de som äter upp posten eftersom vi så sällan får någon?) Längst bort till vänster fanns ännu ett harspår. Förmodligen några dagar gammalt, att döma av storleken (spårstämplar blir ju större vartefter snön smälter). Alternativt har vi någon slags gigantisk monsterhare på jakt i grannskapet. Och bredvid dessa monsterspår fanns spår från ytterligare ett tassdjur – en katt. Troligen grannens Gunnar. Och förmodligen ett monster om man frågar fåglarna vid matningen. Som spåren ledde i riktning mot.
Det är onekligen lite spännande vad snön kan avslöja.
Amatörbiologen 