– Vi har fått hyresgäster!
– Va? Menar du….
– Japp! Hyresgäster i en av holkarna! Eller i alla fall spekulanter.
– Nä? Är det sant?!
– Ja! Jag var ute och matade fåglarna och så blev jag stående vid husknuten för att lyssna på fågelsången. Konstaterade att gräset snart måste klippas. Och så – svisch satt det en blåmes i öppningen på björkholken! Den flög bara dit och bort igen, men ändå.
– Det var som 17.
– Och jag stod kvar. Förstås. För att se om det skulle hända igen. Om den skulle komma tillbaka.
– Och…?
– Och det gjorde den! Den kom tillbaka efter en stund, satte sig i öppningen, och flög iväg igen, till rönnen på berget. Där satt den och blängde på mig. Då tyckte jag att det var bäst att jag pallrade mig iväg så den fick boa ostört.
– Vad kul! Hyresgäster!
– Jag är bara bekymrad över en sak.
– Vad?
– Att vi satte holken på en södervägg. Det är inte den bästa placeringen, men nu kan vi ju inte gärna flytta holken. Men det kan bli lite varmt för ungarna i sommar.
– Säg inte det. Med den här våren, kallast på 60 år. Vem vet hur sommaren blir. Kanske också kallast i mannaminne.
– Men du är ju en liten solstråle, du.
– Jaja. Hur som helst. Tänk om det flyttar in ett blåmespar! I vår holk!
– Som stått tom i två år, såvitt vi vet.
– Nybygge och allt. Aldrig någon som bott i den.
– Mm. Fabriksnytt. Lite som vårt hus, faktiskt.
– Älvsbyholk istället för Älvsbyhus.
– Mm.
– Hoppas de slipper vatten i grunden. Eller mögel i takstolen. Eller…
– Jaja. Det blir nog bra.
Blåmes
Foto: Silvestr Szabo
Amatörbiologen 
Härligt!
GillaGilla