Japp. Så är det. Den ofrivilliga ängen expanderar. Både utrymmesmässigt – nu är det blåklint tamejfan överallt – och med ännu en art.
Två arter har vi numera koll på – blåklint och klätt. Men knappt hade vi fått dem under kunskapskontroll förrän en tredje oidentifierad sort dök upp. En lite mer luden sak med stor blomknopp. Häromdagen slog den första av dem ut. Och ja. Det borde jag ju ha gissat. Den har jag sett förr. Vallmo. Stor, röd och tjusig. Välkommen.
Skoj, absolut. Nu har vi tre sorter. Och en ännu bredare äng. Nu fyller ängen hela utrymmet under köksfönstret. Blåklint ända från uppfarten och bort till verandan. Klätten sprider sig mer framåt och har nu invaderat utrymmet avsett för påskliljorna som jag körde ner i våras. Men det kanske går bra ändå, de blommar ju inte samtidigt. Vallmon tycks trivas i den torra bakre delen av området och blommar på i sin stillsamhet. En prydlig, väldisponerad äng där samtliga arter är nöjda.
Men nu till det märkliga. Jag har nu även hittat blåklint 15 meter ifrån ängen. På andra sidan verandan, i gräset invid berghällen nedanför fågelmatningen. En bra bit bort, alltså. Och för att göra det ännu roligare finns en dessutom liten grupp på andra sidan granhäcken. Långt bortom fröspridningsmöjligheter kan man tycka. Hur det gått till funderade jag över en stund. Sen slutade jag fundera. Ungefär samtidigt som jag hittade vallmoknoppar bredvid komposten. Som står ännu längre bort.
Så är det, vänner. Ängsblommor överallt. Himla trevligt. Om än obegripligt.
Fotnot:
Jag hittade häromdagen informationsfoldern vi fick från Pratensis när vi beställde och sådde de första påsarna ängsfröer för två (!) år sedan. Det är ju dessa frön som sent omsider grott, uppenbarligen lite överallt. Och på baksidan av foldern står prydligt skrivet: ”För att få blomning första året har blomsteråkerfrö tillsatts, med de vackra ettåriga arterna blåklint, vallmo och klätt”. Så där ja. Där hade vi ju förklaringen till mina tre arter under köksfönstret. Om jag hade tittat här först hade vi löst mysteriet med arten klätt tämligen omgående.
Och vad gäller blomning första året – tja. Tiden är ju som bekant relativ.
Amatörbiologen 