Så lätt – och så tungt

Våren närmar sig äntligen med stormsteg. Solen värmer, snön smälter sakta undan, det droppar från taknockar och på enstaka, isolerade ställen i lä inne i storstan har jag sett påskliljor försiktigt börja sticka upp sina blad.

På min egen tomt täcker snön fortfarande gräsmattorna. Och efter allt skottande är snövallarna höga. Mina stackars krokusar har en del utmaningar att ta sig förbi, så att säga. Men det lär de klara.

Men på temat smältande snö – det här fick jag syn på häromdagen strax nedanför förstukvisten, ute på gräsmattan.

Ett löv från aspen som blåst ner på snön under vinterstormarna och blivit liggande. Och nu, när solen börjar värma, blir det lilla tunna lövet plötsligt mycket varmare än den omkringliggande snön. Som smälter. Och så kommer det sig att det lilla tunna lövet sjunker. Rakt ner, som i en egen liten tunnel i snön.

Tänk att något så lätt kan väga så tungt.

Detta inlägg publicerades i Funderingar, Vatten, Växter och märktes , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.