Det är i de små ögonblicken man kommer nära naturen

Häromkvällen var jag ute och vattnade ogräsmattan på baksidan, med tanke på de kala fläckar i den som vi bestrött med ny jord och gräsfrön för att få en någorlunda sammanhängande grönmatta. (Men med tanke på torkan får det nu trots allt anstå med vidare vattning, tills regnet kommer. )

Hur som helst. När jag plockade ihop slangar och vattenspridare passade jag även på att rensa lite ogräs längs med häcken. Det var en skön kväll att vara ute, och man får ta det bitvis för att inte bli överväldigad av allt ogräs som ska bort. Baldersbrån är lättast att rycka upp. Gårdsskräppan kräver redskap och fick stå kvar.

När jag sög tag i nästa ogrässtjälk föll min blick på två insekter som förskansat sig i grannplantan. Det var två skinnbaggar (bärfisar?) i parningsakten. Den kan pågå i en ansenlig mängd timmar, ibland upp till ett dygn, där honan släpar runt på hanen tills befruktningen är klar. För tillfället var det lilla kärleksparet alldeles stilla på sin ogrässtjälk, lugna och stillsamma i den rofyllda kvällen. Jag tog tillfället i akt att ta ett foto.

Jag lämnade dem ifred och vandrade vidare i min ogräsjakt. Njöt av den ljumna kvällen, lyssnade till fågelsången och andades in den fuktmättade doften från blött gräs som steg upp från ogräsmattan. En skön sommarkväll.

Någon meter bort stötte jag på en annan skinnbagge. Den hade inte haft lika stor tur som de två andra. Istället för av en partner hade den hittats av en spindel. Spindeln hade för länge sedan dödat skinnbaggen och var nu i full färd med att äta upp sitt byte.

Maken, spindelexperten, upplyste mig senare om att det troligen var en vargspindel. De jagar istället för att spinna nät. Hur den lyckades få en skinnbagge i nyporna har jag ingen aning om, men det är svårt att inte vara imponerad. Om än en smula sorgsen för den lilla baggens skull. Sådan är dock naturen.

Fyra olika levnadsöden, inom bara någon meters håll, en sommarkväll i en liten blomsterängsremsa. Om jag inte bestämt mig för att rensa ogräs hade jag aldrig fått uppleva dem.

Det är i de små ögonblicken man kommer nära naturen. När man tar sig tid att stanna upp en stund och titta. Glöm inte att göra det.

Annons