Jag. Hatar. Brännässlor. 

Jag. Hatar. Brännässlor.

Verkligen HATAR.

Jag ska förtydliga. Jag har inget emot nässlorna i sig. De är bra på många sätt, mat och husrum för fjärilar och larver och lagda i vatten är de bra gödningsmedel för trädgårds-växter. Men att jag inte har något emot dem gäller bara om jag slipper röra vid dem. Vilket är svårt eftersom de växer överallt i min trädgård där de inte ska eller bör växa och därför måste tas bort.

Jag är så hjärtinnerligt trött på att bli bränd. Hela tiden. Hur försiktig jag än är. Tro mig, jag har försökt på alla upptänkliga sätt, med alla upptänkliga skyddsmaterial, att klara mig undan. Det går inte. De går igenom trädgårdshandskar, tröjor och till och med plastpåsar efter ett tag. Ett tag försökte jag klippa av dem och låta dem vissna och dö innan jag tog dem.

Vet ni vad? De bränns även när de vissnat.

Vi har tydligen en väldigt kväverik mark vilket nässlor gillar, har jag fått förklarat för mig. Det har fått till följd att det växt upp nässlor precis överallt. De skjuter troligen rotskott också, och det fort som 17, så det är svårt att hålla jämna steg. Precis när jag fått bort uppstickarna ur gräsmattan har det dykt upp nya längs ena häcken, där jag rensade veckan innan. Och lagom till att jag rensat bort dem och svurit över svedan en stund inser jag att jag missat dem som växt upp bakom en annan häck och nu hänger över kanten, spridande sina eländiga nässelceller över den som råkar komma inom armslängds avstånd. Det vill säga jag själv.

Mitt trädgårdsliv har blivit en kamp mot nässlorna. Jag har struntat i de flesta, ska jag villigt erkänna. Hållit mig borta. Låtit dem få äga vissa utrymmen. Till exempel i häcken, eller bakom den. Jag stör inte dem, de stör inte mig. Beväpnat stillestånd, typ.

Men nu går det inte längre. På onsdag kommer de och byter ut buskarna i hela vår 100 meter häck, och tills dess måste allt ogräs kring alla tre häcklängderna vara borta. Och i det där ogräset utgör nässlorna en betydande del.

Så jag har rensat, svurit, bränts, skrikit och stundtals gråtit över dessa jäkla nässlor. Men nu är de borta. Jag tryckte – försiktigt – ner den sista bunten i den sista ogrässopsäcken idag. Med en plastpåse på handen som skydd. Och det sista som hände var naturligtvis att de sista stänglarna brände loss sina samlade nässelceller rakt igenom plastpåsen. Min högerhand är nu rödflammig.

Jag. Hatar. Brännässlor.

En av få kvarvarande brännässlor vid komposten

Detta inlägg publicerades i Växter och märktes , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Jag. Hatar. Brännässlor. 

  1. Gun Malmqvist skriver:

    Stackars Dig , man behöver bara titta på dem så käns det som de bräns.😝

    Gillad av 1 person

  2. Meggie skriver:

    Ja, brännässlor är verkligen ett gissel och jag antar att du skulle skrika rakt ut om jag ens andades ”if you can’t beat them, eat them”. Och vem vill förresten äta nässelsoppa sju dar i veckan. 😦
    Antar att alternativet är att tidigt på våren, när de första späda skotten sticker upp, börja att rycka upp dem med roten. Sägs vara ganska lätt och inte heller bränns de då, åtminstone inte igenom trädgårdshandskarna. Eller så får du köra över dem med gräsklipparen, om och om igen tills de själva tröttnar och ge upp. Å andra sidan ryker väl din ”humleblomster” då också och det är ju inte bra.
    Förra våren köpte vi en kubik jord i lös vikt till våra pallkragar. Dessvärre innehöll den rejält med ogräs som nässlor, tistlar och kvickrot, men det var ändå lättare att hantera eftersom det var begränsat till pallarna.
    Lycka till och skaffa dig en bra aloeverakräm till brännskadorna! 🙂

    Gillad av 1 person

    • Gunilla skriver:

      Tack för kloka råd. Japp, nästa år ska jag inte vara lika lat utan ta dem direkt på våren. Nu är det krig. 🙂 Gräsklipparen jobbar sig också varm. Som tur är har jag andra områden där jag sparar humleblommor men där nässlor inte växer, så de kommer inte undan, nässlorna, moahahaha!
      Och ja, nässelsoppa är gott men kanske inte jämt, nej. 😉
      Nej! Vilket gissel att få in ogräs med lösjorden! Det är ju tyvärr inte ovanligt, men jobbigt när det händer. Skänker dig glada tankar medan du rensar ogräs du också.
      Aloe verakräm står nu på inköpslistan, tack för tipset…. ;D

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.