De ger verkligen inte upp

De ger verkligen inte upp, mina små humlor.

Jag har haft ett gäng hanar av jord- och åkerhumla som envist surrat runt i mina kvarvarande blommor de sista veckorna. Till synes omedvetna om klockan som obönhörligt tickat nedåt. Det är september, säsongen börjar ta slut, blommorna vissnar och temperaturen faller. Kort sagt så finns det inte längre några vidare förutsättningar för humlor att klara sig sådär vidare värst.

Och så i natt – det första större temperaturfallet. Frost ända upp på verandan, termometern visade en minusgrad på morgonen. Buskarna slokade och grässtråna lyste vita. Nu var det väl ändå definitivt slut på humlesäsongen, tänkte jag, en smula dystert.

Men inte då. Framåt 10-tiden bröt solen fram och med den humlorna. Lite långsamt flög de visserligen, men det är ju förståeligt med tanke på kylan. Men efter en stunds stillsam upptining i solen på husväggen började de surra runt i mina blåeldsblommor som om inget hänt. Helt otroligt.

Fast de har ju inget alternativ, när man tänker efter. Hanar är hemlösa och har bara som enda syfte att befrukta drottningar. Drottningar som sedan länge redan är befruktade och har grävt ner sig i väntan på våren. Så hanarna har just inget annat att göra längre än att surra omkring och invänta svält- eller kölddöden. Lite makabert, när man tänker efter. Men sådan är nu naturen inrättad och det får vi finna oss i.

Så. Tur att hösten varit varm och det fortfarande finns blommor kvar i min gräsmatta. Så länge de blommar och så länge det surrar av humlor i dem får de stå kvar orörda i den stora höstträdgårdsstädningen.

Och snart kommer en ny vår och nya humlor igen.

 

Detta inlägg publicerades i Humlor, Insekter och märktes , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till De ger verkligen inte upp

  1. Gun Malmqvist skriver:

    Det känns som att det är ” lite sommar ” kvar. Härlig läsning!!!🤗

    Gillad av 1 person

  2. Roffe skriver:

    Tack Gunilla för din fina betraktelse över de sista humlorna, visst är det fantastiskt att de fortfarande surrar på. Vi har ännu inte haft frostnatt men vi har nära till vattnetsom fortfarande värmer något.

    Gillad av 1 person

  3. Anki skriver:

    Tänkte ungefär dina tankar idag efter vår första frostnatt. Jag såg några humlor surra omkring den blommande anisisopen och kärleksörten … och tyckte lite synd om dem, men de är ju ovetande om att deras dagar är räknade.
    Snart finns inga humlor längre, men tiden går fort och snart kommer en ny vår 🙂

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.