Timeshare-katten

– Skulle inte du gå och duscha? frågade maken.
– Jo, svarade jag.
– Så varför sitter du där i soffan med Gunnar i knät?
– Han behövde kärlek.
– Jaha ja. Ja det brukar han ju aldrig få i det här hushållet.
– Haha. Rolig du är. Jodå. Men jag passar på. Jag tankar lite kattnärvaro. Det är inte så säkert att vi får ha honom här länge till. Nu är det kallt och snö ute, så chansen är rätt stor att han håller sig hemma hos sig ett bra tag framöver. Han gillar ju inte snö och kyla.
– Nä, han gör ju inte det.
– …
– …

– Jag kom att tänka på en sak, sa maken en stund senare. Gunnar är ju lite som en timeshare-katt.
– Haha! Ja det kan du ha rätt i.
– Man har liksom en del i honom, och får ha honom vissa tider. Precis som i en timeshare-anläggning, där man får nyttja vissa veckor man betalt för i en viss lägenhet.
– Vi är flera som delar på honom, helt enkelt.
– Precis.

Ja, precis just så är det. Det är ju inte bara oss som Gunnar kommer till. Det finns ju många grannar att välja på. Vilken granne man än talar med i kvarteret så nog har Gunnar varit där och hälsat på. Han brukar dyka upp i hallen eller köket hemma hos folk och kräva lite kärlek, klapp, kel, kanske lite mat. Ibland stannar han kvar, ibland strövar han vidare. Oavsett så vet alla precis vem Gunnar är. Och eftersom han är snäll och anspråkslös, inte kissar ner folks stolsdynor eller gräver i deras rabatter (med vissa undantag när nöden är som störst och lämplig sandlåda saknas) får han hållas för det mesta.

Just nu verkar det dock som om vi har fått samtliga timeshareandelar. För samma grannar uttrycker också emellanåt en viss saknad över att ”det var länge sen Gunnar hälsade på”. Det är ju inte så konstigt. Det blir liksom ingen tid över till andra eftersom han hänger hos oss var och varannan dag. Det är knappt han är hemma i sitt eget hem.

Då kan jag känna ett sting av dåligt samvete. Inte minst gentemot Gunnars husse. Det känns som om vi lagt beslag på honom. Fast riktigt så är det ju inte. Det är ju Gunnar som väljer själv. Och en katt som bestämt sig kan vara svår att övertyga om något annat.

Men vi försöker balansera timeshare-andelarna – genom att med jämna mellanrum bära hem honom till huvudägaren i anläggningen. Husse, alltså.