En oväntad gåva

Klockan var 06.55 på morgonen i torsdags. Fem minuter tills jag skulle gå för att inte missa bussen. Och just då tyckte Gunnar att det var en strålande idé att slinka in på lite frukost.

– Okej då, sa jag lite halvstressat och serverade, men du får stanna kvar inne tills maken vaknar och släpper ut dig.

Gunnar ignorerade mig fullständigt och glufsade glatt i sig sin frukost medan jag stängde dörren och gick. Väl framme på arbetet messade jag maken som slutligen vaknat efter att ha jobbat natt kvällen innan för att höra hur morgonen avlöpt efter att jag gått.

J: Hur gick det i morse? Gunnar kom strax före 7.
M: Jorå, snubblade på och totalmosade råttan utanför altandörren. 😉

Jag var säker på att han skojade. Råtta? Utanför altandörren? Säkert, du. Någon hade verkligen dålig morgonhumor. Men det visade sig vara rena rama sanningen.

Tydligen hade Gunnar haft med sig en liten gåva när han dök upp för frukost. En gåva som jag helt missade eftersom jag bara öppnade altandörren på glänt för att släppa in Gunnar, men som maken definitivt inte missade när han skulle ut och röka någon timme senare och då öppnade dörren på vid gavel. Han satte foten rakt på gnagaren som förstås mosades och skvätte ner både maken, hans skor och altangolvet med blod och inälvsmassa.

Så altangolvet blev avspolat, tofflorna slängda och gnagaren – som vi gissade var en åkersork och inte en råtta, även om det var svårt att avgöra på det slutliga något tillplattade tillståndet – förpassades till soptunnan för matavfall. Jag invände en smula mot just den lösningen, men som maken påstod: det var ju organiskt avfall, kött och inälvor, avsett att ätas. Det vill säga kriterierna för just matavfall. Att det inte var vi utan Gunnar som skulle äta hade ju mindre betydelse.

Jag antar att vi ska vara tacksamma över att Gunnar vill ge oss gåvor. Och jodå, det är rart med omtanken. Absolut. Men jag skulle ändå föredra om han åt upp dem själv istället för att lägga dem framför vår dörr i fortsättningen.

Åkersork
Foto: CreativeNature.nl/Shutterstock.com

Annons
Detta inlägg publicerades i Däggdjur, Gnagare, Katter och märktes , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till En oväntad gåva

  1. Eva skriver:

    Alltså en av anledningarna till att jag inte gillar katter!!!

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.