Ingen flygande start

Vår karriär som torpägare har inte fått någon flygande start, kan man säga.

Det handlar om regn, röra och strömavbrott.

Totalt har vi nu tillbringat sex dagar vid två tillfällen i torpet. En, jag upprepar, EN av dessa dagar har haft sol. Resten har varit regn i varierande mängder. Till och med den soliga dagen slutade i ett stort åskoväder med hällregn.

Stugan.
Notera de mörka molnen. Åskan kom 30 min senare.

Inget fel på regn. Det behövs. Men det är inte så välkommet när man har massor att göra utomhus. Dessutom blir ett gammalt torp lätt fuktigt och rått när det regnar. Elda i vedspisen kan man – när man är säker på att den fungerar. Vilket vi inte hunnit kolla. Och att det finns tillräckligt med ved. Vilket vi inte hunnit med att hugga. För det finns tusen och en saker att göra i ett gammalt torp och man måste börja i rätt ände. Att få ett fungerande dass, att få till tvättningsmöjligheter, att laga mat, att ordna sovplats. Det har varit prio.

Och just när man börjar få lite koll på läget, få dessa saker på plats, få rutiner i vattenvärmning och matlagning, slår sig ner på verandan med en kopp te på kvällskvisten – så går strömmen. Pang bom så blev allt svart i söndags kväll. Suck. Ännu ett problem med säkringarna i den tydligen opålitliga elinstallationen (häromdagen hade det gamla kylskåpet utlöst en säkring). Maken och jag tittade trött på varandra innan vi grävde fram de nya säkringarna och började felsöka.

Men det visade sig vara ett större problem än våra egna elkablar. Det var strömavbrott i hela byn. En tröst i eländet. Då var det inget vi måste åtgärda hos oss. Vi kunde bara vänta.

Och det gjorde vi. Väntade.I mörkret och kylan. Insåg att vi var utan dricksvatten eftersom pumpen gick på el. Tur att vi hade upptappat i dunkar. Men stearinljus hade varit fiffigt att ha. Ficklampor fick duga. Borsta tänderna i mörker. Det blir VÄLDIGT mörkt när man bor ensam på landet. Oj vad man känner sig liten i ett strömavbrott.

Efter tre timmar var elen tillbaka. Oj vad det kändes tryggt. Nu kunde vi sova.

Och vaknade till hällregn. Igen.

Eftersom maken dessutom hade glömt en del till röjsågen hemma och därför inte kunde rensa sly som det var tänkt, utöver detta eviga regnande, kändes det som läge att åka hem. En sommarstuga är roligare att vara i när det är sol, eller åtminstone varmt. 8 grader och regn är inte lika kul. En tröst var att det var likadant i hela landet. Alla hade regn och kyla.

Så nu är vi hemma och tvättar och laddar om. De har lovat bättre väder från imorgon. Då gör vi ett nytt försök att åka upp. Har vi tur kanske vi klarar några fler nätter den här gången. Och hinner få lite mer gjort.

I väntan på det är det alltid mysigt att gosa med Gunnar en stund. Han blir ju så glad när vi kommer hem.

Annons