Det myllrar i rödklinten

Vi närmar oss slutet av sommaren. I alla fall slutet av högsommaren. Vilket innebär att det inte är så värst mycket kvar som blommar i trädgården hemmavid. Undantaget är min ogräsäng nedanför köksfönstret. Där har rödklinten, som under två års tid framgångsrikt jobbat på ett totalt maktövertagande av hela gräsplätten, nu kommit in i någon slags andra andning. Den blommar med ett helt nytt fång. Och insekterna låter inte vänta på sig. Som sagt, det är ont om blommande växter och de är tacksamma för allt de kan få.

Igår räknade jag till inte mindre än nio fjärilsindivider som satt och sög nektar. Nässel- och kålfjärilar och någon liten gräsfjäril såg det ut att vara. De slogs om utrymmet med diverse humlehanar av stenhumla, jordhumla och ängshumla som kravlade runt och åt allt de kom över.

Jag har nog aldrig sett så många insekter på en och samma gång i min rödklint. Naturligt-vis blev jag stående, med soppåsen i handen, och betraktade det livliga myllret medan sommarsolen värmde ryggen.

Så fick jag se något märkligt.

En drottning av mörk jordhumla. Som samlade pollen. I pollensäckar. I augusti.

Jag var tvungen att titta både två och tre gånger. Men jodå, visst var det en drottning.

Det är inte något man förväntar sig se i augusti, inte. Möjligen i maj, när bona är nyuppstartade och hon håller på att föda upp den första kullen. Så här års ska nästa generation med de nya drottningarna redan vara kläckt och på vingarna. De gamla drottningarna ska ha gjort sitt och redan tagit ner skylten, så att säga.

Men den här damen var alltså i full färd med att samla pollen till smått i boet. Vilket tyder på att det var en övervintrad drottning och inte en av de nya kläckta – de nya unga drottningarna äter nämligen bara upp sig, parar sig och går sedan i dvala inför nästa år när de ska starta upp nästa års humlesamhällen. De samlar inte pollen till några bon.

Jag undrar varför? Hade något gått snett med hennes första samhälle? Eller hade hon försovit sig några månader?

Jag kommer aldrig att få veta svaret. Och jag gissar att det inte kommer att gå så bra för hennes samhälle. Det är lite för sent på året för att hon ska hinna fullborda cykeln och hinna producera nya drottningar. Ändå kämpar hon på, vägrar att ge upp. Jag är som alltid lika imponerad över humledrottningarnas livsvilja.

Jag håller tummarna för henne. Och gläds åt att jag i alla fall har en del blomster kvar att erbjuda hennes hungriga familj.

Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Det myllrar i rödklinten

  1. Roffe skriver:

    Ibland är det synd att man inte kan få svar, att de små liven inte kan förklara för oss, vi står där med våra gissningar.

    Gillad av 1 person

  2. Anki skriver:

    Ja, man undrar ju verkligen varför hon är så idog nu … ibland önskar man att man kunde prata med dem 🙂

    Gillad av 1 person

  3. På bilden ser jag 2 Tistelfjärilar, de är vackra.
    Hoppas det går bra för din humlefamilj.

    Gillad av 1 person

    • Gunilla skriver:

      Jag har så svårt att skilja på tistel- och nässelfjäril. Ska önska mig en nyare bok om fjärilar i födelsedagspresent tror jag. 🙂
      Ja vi får hoppas att det går bra för humlorna!

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.