Vi har sett den!

Japp, vi har också sett den. Flera gånger, faktiskt. Fågeln på alla fågelnördars läppar denna höst:

Tallbiten.

Namnet till trots handlar det alltså om en fågel, inte ett materialval till snickerier. Jag har hört talas om den tidigare men aldrig förväntat mig att se den. Kanske var det därför som det inte var det första artnamn som rann upp i huvudet när den väl visade sig.

Första gången var i Bollnäs när vi satt och åt hotellfrukost på juldagsmorgonen. Jag spanade ut genom fönstret och såg ett gäng rödaktiga fåglar med kraftiga näbbar kalasa på röda bär i buskaget ett par meter bort. Försökte kisa för att se bättre. Lönlöst. Ett solkigt hotellfönster och ålderstigna ögon var inte till någon hjälp. Tyckte mig se att huvudet var – svart? Aha! Måste vara domherrar! Röda fåglar, kraftiga näbbar, svarta huvuden. Kunde inte vara något annat.

Jag var så säker på min sak att jag stötte till svägerskan med armbågen och pekade. ”Kolla! Domherrar!” Och hon lutade sig fram för att se dem. Och blev i likhet med mig omåttligt glad över att få se så många fina domherrar som lyste röda mot den vita snön. Det såg man minsann inte hemma i Stockholm. Domherrar! Ha! Där ser man.

Haha, säger jag bara. Haha. Så fel vi hade. Vilket jag insåg strax norr om Uppsala.

För där mina vänner, vid Torbergets rastplats utmed E4:an några timmar senare, såg vi dem nästa gång. Fast det visste vi inte då. Men där, i en bärspäckad rönn bakom toalettbyggnaden, satt de. Röda fåglar med kraftiga näbbar som lustfyllt knaprade i sig bärkärnor, ignorerande oss där vi sakta vågade oss närmare för några foton. Vi hade aldrig sett sådana fåglar. För stora för att vara finkar eller domherrar, och inte var det törnskator… Vi språkade med en annan bilrastande fågelnörd som också vågat sig närmare för foton. Han visste inte heller vad det var. Han gissade på rostfink. Vilket inte ens är en art som existerar. Det säger lite om förvirringen vi alla kände. Gissningar hejvilt. Det var bara att ta sig hem och rådfråga fågelböckerna.

Sagt och gjort, vi tog våra foton, så bra det nu gick med mobilkamerorna, lämnade fåglarna att rensa träden kala från bär i lugn och ro och fortsatte hemåt. Jag grävde fram ”Svenska fåglar” och så började vi bläddra. Förbi de vanliga finkarna och trastarna. Vidare förbi kråkfåglar och lavskrikor. Och så där plötsligt uppenbarade den sig. Den röda fågel vi sett. Tallbiten. Stor röd trastliknande fågel som lever i Norrland men som milda vintrar rika på rönnbär gärna söker sig söderut för att festa på bär. Check! Tallbit var det ju! Vi hade fått se tallbitar! Hurra! ”Ett kryss till på kortet”, som maken sa. Jippi!

Och det var ungefär nu jag insåg att domherrarna i Bollnäs högst troligt inte varit några domherrar. Det var med största säkerhet tallbitar där också. Hm. Nåja. Det kunde varit värre. Jag kunde ju gissat på något i stil med rostfink.

Hade vi hyst minsta tvivel om att vår observation skulle vara tallbit så är det nu tveklöst skingrat av Roffe och Meggie som på sina bloggar berättar om sina observationer av tallbitar nu i december. Ni måste kolla deras bloggar. Mycket bättre foton. Och trevliga historier.

Tallbit, minsann. Ja jösses.

Tallbit Foto: fageln.se

 

Detta inlägg publicerades i Fåglar och märktes , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Vi har sett den!

  1. Roffe skriver:

    Trevligt att ni fick möjlighet att se december månads fågel. Den finns fortfarande kvar i ett stort antal här i Stockholmstrakten, har ni rönnbär kvar i närheten så är det stor chans att tallbit finns på plats.

    Gillad av 1 person

  2. Anki skriver:

    Grattis! Så kul att ni fick se dessa fina fåglar. De har rapporterats från mina hemtrakter – bl. a. inne i Norrköping, ute på Vikbolandet och hos en kompis i Kolmården – tyvärr har de inte synts till här, trots massor med rönnbär 🙂

    Gillad av 1 person

  3. Eva skriver:

    Synd att en så vacker och spektakulär fågel har ett så intetsägande namn. Kul att få se den om så bara på bild!

    Gillad av 1 person

  4. Meggie skriver:

    Grattis, vad roligt att ni också fått se tallbiten och kunnat bocka av den på artlistan! 🙂
    Även om det inte finns någon fågel som heter rostfink hade du kanske en annan ”rostfågel” där någonstans där i bakhuvudet, nämligen rostsparven. Den som verkligen är en raritet och som bara skådats tre gånger i vårt land, och som under mycket hallabalo förra julen landade vid matningen i trädgården hemma hos en familj i Skutskär och lockade nyfikna från när och fjärran.
    Själv har jag blivit snudd på besatt av tallbitarna – blir lätt det när det gäller de mer ovanliga besökarna – och går nu varje dag till rönnarna kring badet för att kolla att de fortfarande är kvar. Och det är de, än finns det gott om mat. Igår räknade jag till 31 stycken i samma träd. 🙂
    PS Tack för lite extra reklam, sånt är alltid trevligt!

    Gillad av 1 person

  5. Gunilla skriver:

    Rostsparv, ja just det, det finns ju något som heter ”rost” någonting. Du har rätt, det var något bekant. Jag minns hallabalot förra året, de fick utrymma köket för att ge plats till alla dumsnutar med sina kikare. 🙂
    Grattis till att du har dina tallbitar kvar. Här omkring är det ont om rönnbär så här har jag inte sett några. Men jag lever på minnena norrifrån. 😀
    Välförtjänt reklam! Självklart!

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.