Jäkla pirayor

Samtal om akvariefiskar mellan mig och maken sent en lördagskväll, när filmen tagit slut och vi blivit sittande i soffan framför en skärmsläckare på apple-TV:n som visade revhajar cirklande i havet utanför franska Polynesien.

– Ibland skulle jag vilja ha ett litet akvarium igen, med guldfiskar, sa jag medan jag lät blicken följa hajarnas svepande rörelser på skärmen.
– Nej, fy 17, svarade maken, det är ju djurplågeri.
– Jo, Gunnar kommer förmodligen att äta upp dem. Eller tänkte du på något annat?
– Ja. Man ska inte stänga in fiskar i små lådor. Det är grymt. Även om de påstår att ”100 liters akvarium är tillräckligt för x antal fiskar, de behöver bara x antal liter per fisk” eller något sånt.
– Man kan undra hur de kommer fram till det. Ingen har väl frågat fiskarna själva, tänker jag.
– 100 liter räckte inte till fyra pirayor i alla fall.
– Du tänker på ditt Amazonas-akvarium på 90-talet?
– Ja. Med fyra pirayor, en paroonhaj och 4 neontetror. Alla vana att leva i den oändliga Amazonasfloden. Inte i ett litet akvarium, i jämförelse.
– Nä det är ju en viss skillnad.
– Det som var fascinerande var att de fiskar som redan fanns i akvariet innan man släppte i pirayorna lät de bli. Men alla fiskar man släppte i efter skulle komma att bli uppätna.
– Jag glömde ju det. Jag har fortfarande dåligt samvete för den där lilla svärdbäraren jag köpte och släppte i.
– Och dagen efter var det bara det lilla svärdet kvar som virvlade förbi i strömmen från luftpumpen.
– Usch. Det var så hemskt.
– Tja. Hajen klarade sig ju inte heller.
– Nä. Det var synd. Den var söt, den lilla hajen.
– Ja den paddlade runt där för sig själv.
– Tills den dag då den bara var ett skelett med huvud och stjärtfenor kvar som virvlade förbi. Helt renäten.
– Jo. De åt verkligen upp allting på den.
– Släppte du inte ner den före pirayorna?
– Nej, pirayorna var först.
– Kanske inte så konstigt då. Fastän de var rovdjur allihop.
– Hajen hade hunnit tugga lite på pirayorna också, så den verkade inte ha gett upp lättvindigt. Fast fyra mot en är ju svårt.
– Men de där fyra neontetrorna klarade sig.
– Jajemen. De var ju där först, så dem rörde pirayorna aldrig. Trots att vi köpte fyra till. Som blev uppätna.
– Undrar hur de kunde skilja på dem och veta vilka neontetror de fick äta.
– Ett mysterium vi aldrig lär få veta svaret på.
– Hur gick det nu igen? Vad hände med pirayorna?
– De började tugga på varandra till slut, så jag tänkte att de behövde bättre förhållanden. De mådde nog inte bra i det där lilla akvariet. Så jag sålde dem till akvarieföreningen på orten, som blev glada för de fina välskötta pirayorna till sin samling.
– De fick det bättre där.
– De kanske fick behålla sina polare neontetrorna.
– Haha, ja kanske det.
– …
– …
– Jäkla pirayor.
– Mm.

Detta inlägg publicerades i Fiskar och märktes , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Jäkla pirayor

  1. Anki skriver:

    Tack för en rolig och intressant berättelse om hur det kan vara att vara akvarist!…
    … och nu satte hjärnan igång att leverera minnen! Vi har haft ett par akvarier, först ett mindre och sen ett ganska stort – och visst var det kul, men … mycket jobb också. Så småningom blev det stora akvariet en slags vattenterrarium med bl.a. krabbor. I akvarieaffären hade de fått in jättefina grodor och salamandrar som också skulle passa bra där. Jag frågade om det skulle gå att ha krabborna och amfibierna i samma terrarium. Inga problem sa de! Kan bara säga … de hade fel! Minns aldrig synen när den största krabban sitter med en nästan helt uppäten salamander i sin ena klo och drar loss stora köttstycken med den andra – och stoppar i munnen! Vi lämnade tillbaka grodorna och den kvarvarande salamandern till affären. Bara en kort tid därefter rymde krabborna! Jag hade glömt att lägga på täckglaset och tänkte inte på att de kunde klättra! De lyckade ta sig ut och hittades långt senare döda i underdelen av en soffa och i ett dammigt hörn under sönernas våningssäng.

    Gillad av 2 personer

  2. Gunilla skriver:

    Men herrejösses! Vilket dödsdrama. Arma salamander. 😮 🙂
    Modigt av er att prova på krabbor och grejer!
    Jag har provat på både grodor och små salamandrar i akvarier men bara tillsammans med fiskar. Dock minns jag när mina guldguppy la ägg. Hela akvariet var fullt av fiskägg. Dagen efter hade grodorna ätit upp alla ägg… Kanske lika bra, annars hade jag nog drunknat i guppyfiskar. 😀
    Förrymda fiskar har jag varit med om, men inte krabbor. Vilken syn att hitta döda krabbor i soffan och under sängen…..!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.