Inte uppätna ännu

I höstas knölade jag ner några blomsterlökar på vinst och förlust i resterna av min gamla 20 % rabatt under köksfönstret. Frampå sommaren försvinner den alltid under alla ängsblommor, men innan de kommer igång ser det alltid kalt och tråkigt ut. Vårblommor kunde ju vara lösningen, tänker jag.

Nu blommar vackra krokusar i en lång rad. Det funkade alltså. Jag blir lika fascinerad varje gång. Lökar trotsar verkligen mina ogröna fingrar och växer ändå. Jag tackar och tar emot.

De har faktiskt fått stå i fred, krokusarna. I över en vecka. Jag är lite förvånad. De brukar bli uppätna ganska fort på övriga ställen där jag knölat ner lökar. Men jag är tacksam så länge det dröjer. Och passar på att njuta av prakten.

Krokus

Detta var igår. Jag skulle ha lagt upp inlägget i går men hann inte.

Idag är situationen en annan. Där det igår stod vackra krokusar står idag bara stumpar kvar. Rubriken stämmer alltså inte längre. Nu är de uppätna. Någon blev hungrig. Jag misstänker haren.

Tja. Det är så det är. Som sagt. Jag var förvånad att jag fick ha dem ifred så länge. När jag nu inte iddes täcka över dem med nät. Då får man skylla sig själv. Och kanske mättade de en hungrig och frusen harmage, kantänka. Gott så.

Men nu får det bli en tur till handelsträdgården igen. För att inhandla krokusar på kruka. De får stå på verandan på harsäkert avstånd. Jag måste ju ha mat till mina bin och humlor.

Haren får leta frukost på annat håll.

Annons