Dialog om fåglar vid stugan

Följande dialog tog plats mellan mig och maken när vi satt på den lilla kvällsverandan vid vår stuga i fredags kväll.

– Men vad den sjunger, den där tättingen, sa maken.
– Mm, den har hållit på hela dagen.
– Vad är det för något? Är det den där tutingen?
– Nej nej, tutingen var ju en rödvingetrast. Det kommer du väl ihåg?
– Javisstja.
– Och de låter mycket högre, trastarna. Större fåglar, mer ljud. Det här är ett mindre ljud, från en mindre fågel. En sångare skulle jag tro.
– En sångare?
– Ja, en sångare. De är flyttfåglar, lever på insekter och sjunger. Som framgår av namnet.
– Sångare, jaha.
(tystnad)
– Så – finns det många sorters sångare? fortsatte maken.
– Javisst. Det finns en hel drös. Till exempel gransångare, trädgårdssångare, törnsångare….
– … smörsångare?
– Ja det finns det också. Men det är ingen fågel.
– Säg inte det!
– Jag tror ju inte att det är Michael Bublé som sitter i vår gran och trudeluttar.
– Haha, nä det har du väl rätt i.
– Trudeluttar, förresten, det kan väl vara ett bra namn. Trudeluttingen?
– Trudeluttingen?
– Ja, tills vi vet vad det är.
– Först tuting och nu trudelutting. Och du ska kalla dig fågelskådare?
– Jamen det är ju så förbenat svårt att se vad det är för ena när de gömmer sig inne i granarna. Försök själv då! Du lyckas ju inte ens få ett foto på den, trots att du har traskat fram och tillbaka med ditt stativ här hela dagen, som Kalle Ankas fotosafari på julafton.
– Den flyger ju iväg hela tiden….
– Det är ju det jag säger. Men nu hämtar jag kikaren och jag ger mig inte förrän jag har fått den i blickfånget.
(paus för kikarhämtning)
– Sådär. Redo. Visa dig nu, trudeluttingen!
– Jösses….
(maken går iväg för att ta en nikotinkick)
– Där! Nu flög den! Kolla, den satte sig i aspen därnere i sluttningen! Jag ser den!
– Ser du vad det är?
– Vänta, jag håller på att ställa in skärpan…. Japp! Nu ser jag! Jag ser vad det är!
– Vad är det då?
– En svarthätta är det! Jag tror den heter så. Kolla i den där fågelappen du har.
– Okej.
(maken börjar bläddra i sin mobil)
– Svarttärna, sa du det?
– Nej, din stolle. Svarthätta, sa jag ju. Svarttärna är ju en sjöfågel, ingen tätting.
– Här var den.
(en trudelutt spelas upp från mobilen)
– Det låter väl likt? sa jag.
– Nja… ja, jo kanske. Men lyssna här då.
(maken spelar upp några andra sångares läten)
– Ja de låter ju snarlikt, får jag ju tillstå, sa jag. Kanske att sångare låter rätt så lika….
– Ja kanske det.
– Det kanske inte var svarthättan som var trudeluttingen.
– Nä. Vi har nog flera olika arter av sångare i gläntan, helt enkelt.
– Japp.
– Smörsångare, till exempel.
– Japp.

Svarthätta Foto: https://sv.wikipedia.org/wiki/Svarth%C3%A4tta, Tony Smith

Den som vill veta hur svarthättan låter kan lyssna här: Svarthätta

Detta inlägg publicerades i Fåglar och märktes , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Dialog om fåglar vid stugan

  1. Gun Malmqvist skriver:

    Underbar dialog. Tack🙏👏👏

    Skickat från min iPhone

    Gillad av 2 personer

  2. Ja det är inte lätt att skilja alla fågelsångare åt.

    Gillad av 1 person

  3. Meggie skriver:

    Härlig dialog, tätting, tuting och trudelutting, kärt barn har många namn. Det är trixigt det där med fågelsång tycker jag, som knappt kan skilja en talgoxe från en bofink. Noll musiköra alltså. Dessutom ändrar de sig hela tiden, låter på ett sätt när de ska impa på någon dam, på ett annat när de bara sitter och slövisslar i största allmänhet i brist på något bättre att göra. Näst gång du hör något kvitter som du tror dig veta vad det är för fågel, tryck fram lätet på den där appen och spela upp det för fågeln i fråga. Blir den lite upphetsad och svarar, då har du gissat rätt, annars får du fortsätta med nästa läte och nästa… 🙂

    Gillad av 1 person

    • Gunilla skriver:

      Eller hur? De är ju inte konsekventa. De hemma låter inte som sina artfränder på landet heller. Tack för tipset! Jag provade det vid något tillfälle för ett par år sen här hemmavid. Det var så jag lärde mig känna igen trädgårdssångare. Det dök upp en ilsken hane och ifrågasatte revirinkräktaren, dvs min fågelsångsbok… 😀 Värt att prova igen uppe på landet!

      Gillad av 1 person

  4. Eva skriver:

    Hade en biologilärare som i undervisningssyfte ställde fram uppstoppade fåglar på ett bord – varje biologilektion! Vi fick lära oss känna igen respektive fågels läte genom att lyssna på hans härmning av resp fågel. Han var oerhört duktig på det.
    Vi höll på att bli tokiga på hans tjat och var inte roade av fåglarna och deras läte då. Senare i livet har jag många gånger tackat för den undervisningen. Det har varit en stor tillgång att kunna känna igen de vanligaste fåglarna och deras sång. Svarthätta var dock inte med i urvalet, men nu skall jag lyssna hur den låter och lära mig det.
    Tack för en jätterolig dialog!

    Gillad av 1 person

    • Gunilla skriver:

      Bra biologilärare är en skänk från ovan. Även om man inte uppskattar dem där och då. 🙂 Tack vare min fick jag ordning på sångskillnaderna mellan bofink och lövsångare. Kanske var det vad som väckte mitt fågelintresse, faktiskt.
      Kul att jag kunde glädja dig med ett axplock från vår knasiga tillvaro. 😀

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.