Vad man inte förväntar sig att se från sitt köksfönster

Nu kan det ju förstås vara en hel del man inte förväntar sig att se från sitt köksfönster. Men en sak jag inte hade väntat mig att se när jag tittade ut vid halv sju-tiden imorse var en räv med ett stort rådjursben i munnen.

Den rundade bilens front på uppfarten med god fart och fortsatte framåt på trädgårdsgången, alldeles nedanför köksfönstret där jag stod. I munnen bar den en stor blodig rådjursskank, avsliten vid höftleden.

Jag blev fullkomligt häpen. Stod där helt paff. Det var så verkligen vad jag INTE hade väntat mig att få se. Inte nu. Inte någonsin, någonstans. En räv med en bit rådjur i munnen, liksom.

Räven fortsatte förbi, rundade gissningsvis huset i detta nu och jag fann mig och rusade in i vardagsrummet lagom till att genom altandörrens fönster se räven tassa upp på altanen på baksidan. Fortfarande med det stora rådjursbenet i ett fast grepp mitt på, med rådjursklöven hängande ut på ena sidan munnen och det söndertrasade låret på den andra.

Räven fortsatte upp för bergskanten upp på gräsmattan på baksidan. Den tog först av mot slänten till vänster, gissningsvis med sikte på allmänningens skogsdunge, men lyckades nog inte forcera hallonsnåren som kantar tomten för strax var den tillbaka och försvann istället bakom bergknallen till höger på gräsmattan. Och jag väntade. Och den dök inte upp igen.

Jag insåg att räven valt att stanna på gräset bakom berget och vår stora björnbärsbuske för att där sätta i sig sin rediga frukost. Lite egoistiskt kände jag att jag nog inte ville ha trädgården full av rådjursslamsor, så jag öppnade altandörren för att föreslå en annan picknickplats. Ljudet från dörren fick fart på räven som nu fortsatte framåt över gräsmattan och över på grannens tomt där den enklare skulle kunna ta sig upp på allmänningen. Nu blev jag varse alla kraxanden från traktens kråkor och skator som följde efter räven på avstånd och säkerligen ville ha en del av kakan.

Lika fort som den dykt upp var den borta. Med sitt rådjursben. Jag stod kvar rätt omtumlad. Visst har vi vant oss vid att se rävar i vårt villaområde. Men inte med bitar av rådjur i munnarna. Jag kunde inte låta bli att undra var resten av rådjuret fanns någonstans. Hoppas att det inte låg i någons trädgård.

Och var tacksam över att det inte var Gunnar eller någon annan av traktens katter som blivit rävfrukost.

Räv med rådjurskid i munnen.
Foto: Svensk Jakt, https://svenskjakt.se/viltvard/viltvardstips/raven-tar-halften-av-radjurskiden/
Detta inlägg publicerades i Katter, räv, Rådjur och märktes , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Vad man inte förväntar sig att se från sitt köksfönster

  1. Eva skriver:

    Man undrar hur rådjuret dött. Räven kan ju knappast ha gjort det. Vilket djur går på rådjur i dessa trakter? Det omkom troligen i en trafikolycka, eller hur?

    Gillad av 1 person

  2. melkerlarsson skriver:

    Oj, ingen dålig måltid.

    Gillad av 1 person

  3. Ja jag tror också att det är ett rådjur som blivit påkörd. Bra med mat för räven, men… jag skulle inte heller vilja ha den ätandes i trädgården.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.