Potatis i pallkrage eller i hink?

Förra året utmanade jag fysikens gränser och tryckte ner 32 sättpotatisar i en pallkrage. Lagom till midsommar var de färdiga. Jag fick en blastdjungel men faktiskt trots allt närmare 8 kg finfin färskpotatis. Inte så illa. Särskilt med tanke på att det rekommenderas typ högst 10 sättpotatisar i en pallkrage.

I år skippade jag potatis i pallkrage. Det fick bli hinkar igen, som jag testade för tre år sen. Det kändes mer lätthanterligt med flera planteringskärl som man kunde flytta runt. Och ta in om det blev frostvarning. En fördel den här kalla våren.

Det blev 10 hinkar i år. Med tre potatisar i varje. Totalt 30 sättpotatisar alltså. Inte blev det mycket enklare att hantera, istället fick jag kupa 10 hinkar i omgångar – det var ett j-a jordsläpande ett tag – men jag slapp i alla fall en blastdjungel. Varje potatis fick lite bättre förutsättningar när det inte var lika trångt.

Nu i midsommarhelgen var det dags för premiärskörd. Allt hade växt fint. Nu började bladen gulna och det var hög tid för skörd.

Murarhink med tre sättpotatisar. Redo för skörd. Extra matt blast i solhettan.

Alla hinkar hade levererat över förväntan. Fullt med fina potatisar i varenda hink. När jag slutligen svettats färdigt i midsommarhettan och alla 10 hinkarna var tömda landade den samlade skörden på ca 10 kg. I snitt 1 kg potatis per hink, alltså. Eller ca 0,3 kg färdig potatis per sättpotatis. Lite mer i vissa hinkar, lite mindre i andra.

Färdig knölar i murarhink.

Det blev ju faktiskt 2 kg mer potatis än i pallkragen förra året. Och då slog det mig plötsligt att jag nu hade information nog att göra en jämförande analys. Vad ger bäst skörd – att odla potatis i pallkrage eller i hink?

Som statistiker kan man ju inte missa ett sånt tillfälle.

Okej. Fakta: pallkrageodling 2021 gav 8 kg potatis. Hinkodling med samma antal potatisar (minus två) 2022 gav 10 kg potatis. Det var samma potatissort båda gångerna. Hinkarna stod på samma plats som pallkragen. Kan man då dra slutsatsen att hinkodling är effektivare än pallkrageodling?

Det känns ju frestande att påstå det utifrån det slutliga resultatet – det blev ju 2 kg extra potatis, så att säga. Men så enkelt är det inte. Det finns andra parametrar att ta hänsyn till, som till exempel utomhustemperatur, vattning, näringstillförsel, eventuell skillnad i potatiskvalitet och så vidare. Dessa parametrar kan skilja sig åt mellan åren och således påverka resultatet.

Hade man nu velat göra en korrekt statistisk analys hade man förmodligen ställt upp en regressionsmodell. Stoppat in alla de olika parametrarna, som t ex ”planteringskärl” (dvs hink eller pallkrage), som s k förklarande variabler, och låtit mängden potatis vara den beroende variabeln (det som påverkas av de olika förklarande variablerna) och sen testat sig fram med olika förklarande variabler tills man fått en modell med högst utfall på regressionskoefficienten och utifrån det dra slutsatsen om vad som är bästa odlingsformen.

Men så orkar ju ingen hålla på. Inte i den här värmen i alla fall.

Dessutom så kom jag på att mina hinkpotatisar ju stod inne i värmen i garaget de första två veckorna tills blasten kom upp. Redan där hade de ju då ett försprång gentemot pallkragen, som jag av förklarliga skäl inte kunde baxa in i garaget på samma sätt. Eller baxa in i regressionsmodellen för den delen.

Så jag tänker att vi struntar i det. Den statistiska analysen, alltså. Och nöjer oss med att konstatera att båda sätten är bra. Potatisodling i pallkrage eller i hink – båda ger bra, god och enkel skörd.

Prova ni också.

Annons