Pay back time

I början av sommaren skrev jag om vår björnbärsbuske som då blommade för fullt, till stor glädje för traktens alla insekter och tillika pollinatörer. Nu har busken blommat över sen länge och blommorna har på sedvanligt vis enligt naturens egen instruktionsbok omvandlats till bär.

Enorma. Mängder. Bär.

Björnbär. Och bara en del av dem.

Jag har nog aldrig sett så många björnbär på en och samma gång. På samma buske. Vi formligen drunknar i björnbär. Det är verkligen pay back time, i ordets mest positiva bemärkelse. Pollinatörerna tackar för all mat de fick i juni i form av björnbärsblommor genom att förse oss med minst lika många bär.

Vi brukar alltid få rätt mycket björnbär. Förra året omvandlade vi några liter till sylt, muffins, kakor och marmelad. Och då har vi ändå fortfarande bär kvar i frysen (hjälp). Men detta. Det är helt galet. Vi kan omöjligen ta hand om alla dessa bär. De kommer att fylla halva frysen. Det kommer att bli björnbärsgryta istället för köttgryta i vinter. Inga andra matvaror kommer ju att få plats i frysen.

Men det fina är ju att vi faktiskt inte behöver det. Ta hand om alla bär själva. För det finns ju andra intressenter som också gillar björnbär. Sexbenta såna. Blombockar och andra skalbaggar som gillar den söta björnbärssaften. De kravlar nu redan nu förnöjt omkring och äter av de bär som redan hunnit mogna.

Så jag tänker att vi delar. Jag tar de bär jag behöver, insekterna tar de bär de vill ha. Och blir det några bär kvar tar säkert koltrastarna hand om dem senare i höst. Win-win för alla. Igen.

Annons