Det verkar som om vårt äppelträd är ett vartannat års-träd. Förra året fick vi hur många äpplen som helst. I år blev det bara två. Det kan tydligen vara så med Ingrid Marie, har jag fått veta.
Men två äpplen är bättre än inget. Och två äpplen räcker till en liten äppelpaj för två personer. Vilket var vad jag hade bespetsat mig på inför skörden i oktober. Och lovat maken. Men som alltid ska man inte ropa hej.
Det visade sig finnas fler intressenter av äpplena. Förstås. De lokala ungdomsgängen av talgoxar och blåmesar hade också upptäckt att det fanns äpplen i vårt träd. Och de väntade inte på skördetid innan de försåg sig, inte.

Vilket jag blev varse alldeles häromdagen när jag passerade äppleträdet på min väg till fågelmatningen. Det var inte särskilt mycket kvar av det ena äpplet. Det var rätt så urätet. Fåglarna hade varit flitiga.
Det äpplet blir det ingen paj av. 50 % av skörden borta, kan man säga.
Nu hoppas jag på att det andra äpplet får vara ifred tills det är dags att skörda. Så vi åtminstone får halva skörden i år. Till en halv paj i alla fall.
🙄
GillaGillad av 1 person
Precis … så där är det och igenkänningen är stor! Både beträffande ”vartannatårsskördar” och halverade skördar p.g.a. annat 🙂
GillaGillad av 1 person
Haha, ja jag är tydligen inte ensam i alla fall. 🙂
GillaGillad av 1 person