Höstplantering – om man själv (inte) får välja

Skottkärran var rätt tung, trots att rotklumparna på växterna inte var så stora. Jag fick ta i när jag skulle uppför den branta backen en bit hemifrån. Borde nog tagit bättre skor än de utslitna gympadojorna jag brukar använda i trädgården. Men med ett rejält grepp om handtagen gick det. Tur att hjulet var rätt nypumpat. Till slut var jag uppe. Nu var det nedförsbacke ända hem till tomten där spaden väntade.

Så kan man tillbringa en sen lördagseftermiddag.

Det var inte alls vad jag hade planerat. Min plan var att göra ett långkok av en kycklinggryta. Stycka en hel kyckling, hacka massa grönsaker, pula runt i köksvärmen och njuta av dofterna för att sedan servera en rustik middag framåt 18-tiden. Istället stod jag och skottade jord, fick blöta byxknän och räddade förskräckta daggmaskar från spadens vassa kanter medan höstvindarna slet i kläderna. Kallt och ruggigt och blött.

Men så blir det när en trevlig granne ringer på tio i fyra på eftermiddagen och erbjuder ett par fina kransveronikor som just blivit över när de höststädat i sin trädgård. Bara att komma och hämta.

Kransveronikor säger man inte nej till när man vill gynna pollinatörer. Särskilt inte när de är uppväxta och välskötta (denna granne har en exemplarisk trädgård). Men klockan var tio i fyra, ja. Rätt sent på dagen. Och med frostvarning utfärdad. Det gällde att få dem i jord omgående. Även om man inte är det minsta upplagd för trädgårdsarbete. Och vädret är kallt och eländigt. Och man inte alls hunnit se ut någon lämplig plats att plantera på.

Men jag högg i och bet ihop och snart fanns en djup grop på ett inte alls särskilt väl valt ställe på baksidan men det var i alla fall en grop. Strax därefter var alla veronikor på plats och indränkta med innehållet i en 10-liters vattenkanna. (Indränkta blev även trädgårdshandskarna. Regnvatten är inte varmt nu längre, kan jag rapportera.)

Nyplanterade kransveronikor. Lätt chockade men vid liv.

Två dagar senare lever de fortfarande. Lätt chockade men vid liv. Och ganska dumt placerade mitt i gräsmattan. Men det får bli ett problem för nästa vår. Jag får väl bygga en rabatt. Eller något.

Hur det gick med kycklinggrytan? Jodå, det blev en sådan också. Om än lite försenad. Klockan 18.40 stod den i alla fall på bordet. Dock utan kransveronikor i.

Annons
Detta inlägg publicerades i trädgård, Växter och märktes , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Höstplantering – om man själv (inte) får välja

  1. Eva skriver:

    De ska bli spännande att följa. De är ju jättefina. Himla tufft att ta itu med dom direkt. Glädjande för grannen också att du nappade direkt. Ibland tycker jag att när man erbjuder något liknande så dröjer det dagar eller veckor innan man behagar hämta det.
    Kan tro att kycklinggrytan passade bra efter det! Men du var nog ganska slut på kvällen!

    Gillad av 1 person

    • Gunilla skriver:

      Tänkte att det var säkrast att få dem i jorden direkt – och det blev ju mycket riktigt frost sen! Så det var tur.
      Haha grannen försökte få mig att ta några dagliljor också men där sa jag stopp. För mycket att gräva ner. 🙂 Men de är väldigt snälla, grannarna. Klart man hämtar direkt.
      Tack för omtanken Eva. Nu blir det inget mer grävande i år. Hoppas jag…. 🙂

      Gillad av 1 person

  2. Min dotter har dem i sin rabatt, jättefina.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.