Belägrad björk

Det var helt fascinerande. Det var som om hela trädet levde. Det var fåglar precis överallt.

Vi satt på vår förstukvist i augustikvällen efter avslutad middag. Blickarna drogs mot grannens björk. Små fåglar flög in i och ut ur trädet hela tiden. Hängde i grenarna. Kastade sig våghalsigt ut, flaxade i luften och vände tillbaka in till en annan gren. Det var ett otroligt liv. Det var som om de lekte.

Jag försökte räkna fåglarna, vilket var en utmaning med tanke på att de aldrig satt still, men en god uppskattning är 20-30 små tättingar som for runt, runt i och mellan träden. Och jag satt där och försökte gissa vad de kunde vara för ena. Det är pinsamt att säga men det tog mig några sekunder att inse att jag faktiskt kunde hämta kikaren. Jag skyller på vinet till middagen.

Belägrad björk

Belägrad björk

Maken stod med proffskameran och fotade vilt, medan jag for med kikaren mellan träden, grenarna och marken, försökte hålla jämna steg med fåglarna. Vilket var lättare sagt än gjort.

– Ser du vilka arter det är? frågade maken.
– Nä, det går för fort. Och det verkar vara många ungfåglar. Vilket skulle förklara deras beteende – de kanske faktiskt leker på riktigt. Men jag kan inte ungfåglarnas dräkter så bra.
– Här är en bra bild.
– Ja, kolla. Hm – verkar vara en unge av nötväcka, att döma av näbben och den gråbruna dräkten. Eller gärdsmyg kanske? Jag vet faktiskt inte. Oj, så svårt.

Gissningsleken fortsatte, allteftersom jag lyckades hålla respektive fågel i kikarsiktet tillräckligt länge. Till slut insåg jag att det faktiskt var flera olika arter som samsades i trädet. Jag kunde urskilja grönfink, talgoxe, blåmes, gulsparv, bofinksungar, de där gärdsmyg-nötväckorna och ett helt gäng andra jag inte har en aning om. Vuxna individer och ungfåglar blandat. Vad de alla ägnade sig åt i björken var att äta frön. Naturligtvis. Vi hade ju just konstaterat hur våra målarburkar invaderats av björkfrön under pågående husmålning. Fåglarna var effektiva och snodde dem direkt vid produktionen.

Så. Bofink, grönfink, talgoxe, blåmes, gulsparv och så några andra gynnare – nötväckor eller gärdsmygar låter jag vara osagt. Hur som helst verkar återväxten i fågelsläktet ha gått bra i år. Det blev många fågelungar på vingarna. Jag ser fram emot att få hjälpa till att hålla dem på vingarna genom att lägga ut mycket mat i vinter.

Vilket inte koltrastparet (i färd med andra kullen?) som letade mask i vår gräsmatta under hela skådningssessionen, heller lär säga nej till.

Detta inlägg publicerades i Fåglar och märktes , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.